Börjar tröttna..

Jag har som sagt haft problem med handen sen en tid tillbaka, och vi pratar inte några veckor utan det började redan i februari förra året. Sen april förra året har jag fått genomgå 3 operationer i vänsterhanden. Efter varje operation har jag haft ont, ibland extremt ont och inte vetat vart jag ska ta vägen. Jag har däremot försökt hålla huvudet högt och inte deppa ihop eller låta mitt handikapp ta över glädjen, för det gör den egentligen. Jag kan inte träna med Lyra som jag vill för jag är så himla begränsad. Att inte ens kunna ta upp en godis i fickan, hålla kopplet i vänster hand och ständigt tänka "ooh akta handen, bara hon inte slår i handen" börjar nu få mig att tröttna..
Den första operationen så återhämtade jag mig relativt snabbt men så började andra problem smyga sig på och jag kunde till slut inte böja handen alls utan svåra smärtor i handleden. Så då blev det en andra operation där de gjorde en titthålsoperation för att se vad som är fel i leden. Det visade sig att jag hade både inflammationer, broskbildningar och broskskador så de tog och skrapade bort överflödigt brosk. Samma sak där, återhämtade mig rätt snabbt för att redan i aug återfå samma problem igen och då blev den tredje operationen.. Den var klart "värst", hade riktigt jäkla ont i början och är ju egentligen sjukskriven ändå tills nu på fredag (6 veckor) men jag började jobba nu i måndags. Och idag var det dags för ett till återbesök och röntgen, röntgenbilden visade att benet hade läkt ihop jättebra, men jag visste att något fortfarande var fel i handleden, läkaren kollade, klämde och kände och japp - inflammationen som jag hade innan operationen har blivit värre så nu fick jag en extremt smärtsam kortisonspruta. Det var så tjockt inne i leden pga inflammationen så det var svårt att ens få in kortisonet. Och smärtan som uppstod på tunnelbanan hem..Förra sprutan som jag fick i april gjorde inte alls lika ont..
Och han verkade uppriktigt orolig över att min handled inte hade blivit bra av att vila. Nu har ju denna operation endast varit till för att ta bort orsaken till inflammationen, inte ta bort den så förhoppningsvis så kommer kortisonet att hjälpa.

Men.. det lät nästan som om att de kommer bli så att de stelopererar kotorna i handen, och i absolut värsta fall hela handleden.. Och nu när jag trodde att jag skulle få komma igång att träna med Lyra igen - det som jag har väntat på så fick jag beskedet att jag får inte belasta handen och ska ta det fortsatt lugnt..
Är jag inte bättre om 3 månader så väntar nog ännu en operation.. helt ärligt... jag är så trött på det här.. Jag känner att jag har tappat så jäkla mycket inlärnings/träningstid med Lyra så jag undrar om vi verkligen kommer kunna starta i appellen i vår.
Så ja mitt tålamod börjar dala rätt rejält.. 

Selektiv sakletare

Nu när jag har varit hemma rätt länge så har jag kört en del uppletande "istället" för spår. Lyra tycker det är roligt och det har varit bra för mig då jag inte riktigt vågat mig på att spåra med henne pga handen. Men i helgen så var jag iväg på liten minisläktträff vid Barkarby flygfält för att gå lite spår. I början så gjorde Sofia en luring åt henne med en ruta som var upptrampad och sen ledde spåret rakt ut från det, och de klarade hon galant och gick rakt genom rutan utan att söka igenom alla spår. Sen så hitta hon en apport, som hon nosa på, markerade - och sket i. Så fortsatte spåret, hon flackade rätt mycket tyckte jag och hon struntade i att ta pinnarna. På "kortsidan" hade Sofia gjort en avstickare där hon gick ut från spåret och sen tillbaka, och det gjorde även Lyra. På vägen tillbaka på u-spåret så gick hon bort sig och efter att gett henne många chanser att hitta tillbaka så bröt vi istället. Blev lite besviken på Lyra att hon struntade i pinnarna vilket hon ändå inte brukar göra. Funderade en hel del på det sen och jag tror starkt på att det är uppletandet som har gjort det. Pinnarna har tappat stort i värde och det var ingen leksak som låg där. Så där får vi jobba på att bygga upp värdet igen. Kanske ska ta pinnarna i uppletandet? Lyra gillar ju egentligen pinnarna menmen nu blev det såhär =)
Idag så jobbade jag min första dag efter operationen den 17e okt, och det gick bra. Det enda som kändes konstigt var att vara ifrån Lyra heeeela dagen!! När det väl var dags att hämta på dagis efter jobbet så tog vi vägen över ängen hem och min lilla sakletaren kom snabbt med en liten present till mig:

Sopa igen spåren?

Fredagslyx

Jag tänkte lyxa till det lite såhär en fredag med lite saffranspannacotta - och det gjorde jag =)

Recept hittar ni Här! (made by me)

Jag kan köra bil!

I söndags vågade jag mig på att testa att köra bil igen -och det gick bra! Jag kan inte förklara hur lycklig jag blev. Jag har känt mig så instängd över att inte kunna köra bil nu när man väl har tagit körkort. Så igår så åkte jag och en kompis till bauhaus och handlade lite. För min del blev de lite mosaik för att sätta bakom bänken i köket och lite annat fix. Jag ska ju nämligen sälja lägenheten snart=) Lägenheten ska säljas i Januari och jag kommer börja med att hyra något hus ett tag tills jag kan köpa eget. Jag är uppvuxen i hus och det är där jag vill bo. Även om jag verkligen tycker om Hammarbyhöjden så saknar jag ändå lugnet i ett eget hus ute på "landet". Jag saknar att kunna titta på stjärnorna, jag saknar att kunna gå rakt ut i skogen med hunden, jag saknar att kunna gå utanför dörren i morgonrock och allt annat fjantigt som man får på köpet med hus ute i skogen.

Staley & Lyra

Sötungarna får nu i en vecka pryda animails omslagssida på facebook. Och de är de sötaste ungarna ever!
Temat var "Vilken är din älsklings favoritplats" och vi bidrog med denna bild: 

Bra godis!

Ville bara passa på och dela med mig av min nya favorit bland hundgodis. Det är från "Planet pet", och den varianten som jag köpte hem nu heter "chicken chip". De innehåller 100 % kyckling och innehåller inte konserveringsmedel. Dom är mjuka, inte kladdiga och Lyra älskar dom! Hon gillar dem minst lika mycket som en köttbulle och jobbade hårt för att få en bit direkt efter första smakbiten så dessa blir ett perfekt träningsgodis. Antingen kan man ge dem i den storleken de är om man vill ge en lite större belöning eller bara klippa/riva dem i mindre bitar. Helt klart en storfavorit från min och Lyras sida!

" Planet Pet godis är ett välsmakande och hälsosamt sätt att belöna ditt husdjur. Dessa delikatesser är gjorda av 100 % naturliga ingredienser utan användning av tillsatser eller konserveringsmedel. Godiset är lättsmält med en låg fetthalt och framför allt - supersmakligt! Dessutom går 1 % av försäljningen av Planet Pet till välgörande ändamål."

Alltid hittar man något

Lyra har ett rätt stort, eller ett VÄLDIGT STORT föremålsintresse. När vi är på promenader brukar hon ofta sniffa upp något roligt hon kan bära med sig, allt från en redan använd pinne till små nappar. Det gör henne glad, väldigt glad. Alla saker hon hittar får hon inte ta med sig, det finns en äckel-skala som jag värderar på först. Nappar är rätt högt på den skalan.. Dagens fynd:

Här har hon sitt första fynd - en hink.

Nästa fynd, en läskig teletubbies..Jag tycker allvarligt de är obehagliga.

Mycket bra fynd tyckte djuret

Nästa fynd en petflaska..

Sen sova gott med pälskatten hemma. Tur att man har platt nos så man får plats ordentligt:)

Smått och gott

Har faktiskt varit riktigt hundnördig denna vecka hittills - och jag älskar det! Känner mig bättre i handen så jag i alla fall orkar att träna lite lydnad med Lyra. Blir ju lite svårt när man bara har en hand, och ska försöka hålla reda på koppel, klicker och godis/leksak på en gång. Men jag har tränat läggande och ställande en del inomhus. I tisdags så fick jag trevligt sällskap av Marie & Mistra för en en skogspromenad och high five för att Lyra inte rullade sig i bajs denna gång när vi var ute =)
Onsdagen så kom Filippa & Ester förbi och vi tog promenad nere på ängarna och sen körde vi lite lydnad på grusplanen här nere. Jag jobbade mest med läggande och ställande med störning och är mycket nöjd med Lyras insats. Vi hann även med att göra en platsliggning och Lyra skötte sig bra. Känns så skönt att veta att hon klarar av att träna bra på planen utan att bry sig speciellt mycket om den andra hunden. Det är helt enkelt upp till mig att övertyga henne att jag och det vi gör är roligare och det brukar hon inse väldigt snabbt=)
Efter träningen så åkte jag ut till min mamma på Djurö då vi skulle på föreläsning på torsdagen på Djurönäset och lyssna på Kenth Svartberg! Föreläsningen handlade om "Relation hund och människa".
Jag hade riktigt höga förväntningar på denna föreläsning och alla dessa förväntningar levde han verkligen upp till. Han är bra, kunnig, ärlig och framför allt väldigt rolig! Han borde nästan satsa på att bli stå-upp komiker=) . Även om mycket han pratade om som man kan och vet så kommer det alltid nya vinklar på saker och man får bättre insikt av hur man är själv som hundägare. Han pratade mycket om ens roller man har, och hur man kan använda dem på olika sätt. De tre rollerna han pratade om var "Trygghet, samarbete och bestämmande", och hur man förhåller sig till dessa och när. Man blir inspirerad och peppad till att verkligen göra det yttersta i alla lägen för sin hund för att allt ska bli så bra som det kan bli.
Kan verkligen varmt rekommendera alla att gå och lyssna på honom - ni kommer inte ångra er.

Filippa & Ester

Platsliggning

Kolla vänster..

...höger..

.. och sen rakt fram!

Boxers are the best dogs in the world

Bild från facebook-gruppen:

"Boxers are the best dogs in the world"

 

Lite träning

Även om jag inte på långa vägar känner mig bra i handen så kan jag i alla fall träna lite med Lyra nu. Värsta smärtan är ju borta, så länge jag inte belasta eller böjer handen såklart, och det gör jag ju inte direkt då jag har skenan 24/7. Den känns rätt öm och skenan jag har på mig andas inge bra så det svider nästan på huden under.
Så idag körde jag lite uppletande med Lyra i regnet. Det var ingen gigantisk ruta utan på ca 25*20 m och jag körde med fyra föremål. Det gick mycket bättre än förväntat och Lyra kom in med alla fyra föremål i första omgången och i andra fick jag hjälpa henne med sista, men det var ju jag som klantat mig där. Jag markerade ut med en liten snitsel så jag skulle veta vart de låg och Lyra hittade snitseln och försökte hoppa upp i trädet istället för att ta föremålet på marken. Läxan lärd - inga markeringar =)
Har även passat på att träna ställande & läggande under gång inne. Vi har en del kvar att jobba på där, speciellt läggande. Men de är bara att nöta nöta nöta.

Obs! Varning känsliga läsare - TITTA INTE på bilden längst ner(det kommer två tittvänliga bilder på Lyra först). Det är en bild på armen utan skenan. 

Har precis hittat ett föremål

Kommer glatt med den.

"Lilla" ärret. Tejpen ska vara kvar i 7 dagar.

Förväntan

Jag upptäckte en lite intressant sak med Lyra igår gällande förväntan. I vanliga fall så tjatar hon inte på mig om att gå ut eller så, utan taggar ner inne och sover mest. Enda gångerna hon typ tjatar är om hon är dålig i magen och ska kräkas eller behöver akut bajsa. Först i förrgår tyckte jag hon var lite väl uppmärksam mot om jag gick mot dörren, men brydde mig inte direkt. Men igår kom det flera små tjatningar och boxerpipljud och jag trodde hon var dålig i magen och tänkte släppa ut henne på baksidan lite snabbt. Men hon ville inte alls gå ut pga någon dålig mage utan hon ville ha fotbollen hon har fått bära med sig på promenaderna de 4 senaste dagarna. Jag har låtit henne ha den för hon blir ännu mer uppmärksam mot mig och lyssnar och håller sig nära mig utan att bra sig om hundar runt omkring(behöver den där extra uppmärksamheten från henne nu pga handen). Hon skuttar även runt och gör lyckovarv hela tiden och helt enkelt springer av sig. Jag har väl inte brytt mig direkt då hon inte brukar ha med sig boll på hela promenaderna men tänkte väl att det är väl bra att hon leker av sig lite extra nu när vi inte riktigt är ute och går lika mycket som vanligt.

Så förväntan av att det kommer bli extra extra roligt så fort vi går ut genom dörren skapade en tjatande hund som vill ut till sin förväntan. Ni kan säkert räkna ut att hon inte får ha med sig bollen längre då jag inte uppskattar en hund som tjatar på mig. Men i vilket fall så tycker jag det var ett intressant fenomen och får ta "smällen" att vara tråktant som "bara" bjuder på promenader i skog och äng med mera=). Tror helt på att det är bättre för henne om hon bara taggar ner och är lugn inne och slappnar av än att bli manisk i bollen.

Bild tagen av Bianca