Spår och våfflor

Igår innan det gräddades våfflor i stora lass tog jag en promenad med en kompis i skogen. Och innan vi kom in i den djupa skogen så la jag ett spår till Lyra i en mindre skogsdel för att sedan låta det ligga medan vi gick på promenad.

Spåret fick ligga i strax över en timme och jag hade tre rapporter och en slutapport. Själva spåret var ca 250 m och det blev ett rätt krokigt u-spår.

På vägen tillbaka från den stora skogen märkte man direkt på Lyra att hon visste exakt vad vi skulle göra och tågade på för fullt för att få börja spåra. Hon var väldigt taggad om man säger så!

Hon gick på spåret bra men hon lyckades fastna med linan runt ett träd och kom av sig för en kort stund men för att sedan snabbt komma in på rätt spår. Hon markera första pinnen utmärkt och spårade sedan upp på ett berg där jag lagt spåret. Andra pinnen så fick jag hjälpa henne något genom att stanna upp för hon hade gått förbi den men hon gick då tillbaka i spåret och markerade den bra.  Den pinnen insåg jag sen att jag hade lagt lite dumt till då den låg  i nedförsbacke ner vid berg och som sen gick rakt ner. På väg mot tredje pinnen så ser jag hur det plötsligt kommer gående en man med sin lilla dotter ca 3 m från där spåret går. Lyra tog sig inte ens en titt på dem utan ignorerade dem totalt och spårade vidare till pinne nummer tre. Sen så gick det i en bra och effektiv takt fram till slutapporten som hon markerade exemplariskt.

Det var ett bra spår måste jag säga. Jag hade även min kompis som gick med bakom mig några meter i spåret så det fanns ju lite störningar också. Enda var som sagt i början när hon trasslade in sig i trädet och kom av sig för en kort stund, men i övrigt så var det ett riktigt bra spår.

Det är så jäkla kul att gå spår!!

Med hallonsylt & lakritssås. Sjukt gott!