Det har varit en bra helg

I morgon är det dags - första inskolningsdagen! Av någon konstig anledning så är jag jättenervös inför det hela.
Det dyker upp väldigt många "tänk om", "Tänk om hon drar jättemycket i kopplet" "tänk om hon inte kan låta bli att försöka leka med de andra hundrna hela tiden" och så vidare..
Men egentligen så förstår jag inte varför jag är så nervös, det kommer ju säkert gå hur bra som helst. De kan det där, det lär ju knappast vara första gången de får in en hund som absolut vill leka med andra hundar. Huvudsaken är ju att hon lyssnar när de vill något, och det gör hon. Om inte annat så kommer hon charma dem med sina svarta ögon och bruna öron:)

Igår tog vi en tripp till Värmdö brukshundsklubb. Tyvärr så var det inte så mycket folk där, jag hade hoppats på att det skulle vara en hel del hundar där så man kunde passa på att träna med Lyra när det är massa störningar. Nu blev det mest bara lite promenader på planerna, kika in några agiltyhinder och ta sig en tur i skogen, där hon även trodde att vi blev attackerade av en väldigt läskig boj. Tänk så farlig man kan se ut med lite ragg. Efter att ha visat henne att det inte är det minsta farligt eller hotfullt med en boj i frigolit så försökte hon istället leka med den.
Idag däremot blev det många hundmöten, jag och en vän tog oss en långpromenad bort mot hellasgården. Hundmöten går bara bättre och bättre, hon har nästan slutat helt med att vända sig om och kolla efter hundarna hela tiden efter de har gått förbi. Det går med andra ord verkligen bättre och bättre, och småhundar bryr hon sig knappt ens om när de går förbi. Vet inte riktigt varför de är så pass mycket mer ointressanta? Jag skulle kunna gissa på att det är för att det faktiskt är så att det är fler småhundar som skäller som dårar när vi går förbi än stora, de är inte lika inbjudande som de stora. Men jag kan ha fel där, men jag gissar på det.

Passade även på att ta lite bilder i helgen. Den första är från Värmdö Brukshundsklubb, och de andra är från idag när vi var ute på isen. Jäklar vad hon kutade omkring som en galning där :)

Välkommen hem - igen!

Ja då har Lyra äntligen flyttat hem - igen! Känns lite overkligt nästan=) Vid den här tiden i vanliga fall så sitter jag på bussen ut för att hämta henne. Nu har jag till och med hunnit vara hemma i 30min sen jag slutade jobbet.

Min snälla mor kom förbi och lämnade Lyra på kontoret idag runt halv tre, och sen fick hon vara med på kontoret resten av dagen. Är det inte alla hundars (läs boxer) favoritsyssla att ligga still, bland massa folk utan att få gå någonstans? Bara ligga still och ta det lugnt, även när matte skrattar och skojar i telefon och med kollegorna. Lyra brukar fördriva stor del av tiden genom att titta ut genom panoramafönsterna. Hon kan stå hur länge som helst och bara stirra på folk på gatan. Efter ett tag när nyhetens behag med alla människor har lagt sig, så lägger sig även hon sig ner för att sova. Snacka om att man får gratis passivitetsträning när hon är med på jobbet!

Nu är det dags att fira hemkomsten med en stor kopp kaffe och en bit choklad, Lyra får sig en ny leksak istället.

Första blogginlägget

Ja man kanske skulle prova på det här med att blogga?

Jag tänkte mest ha den som en ”logg” över hur träning och allt går med Lyra. Kan vara jäkligt kul att gå tillbaka och se om ett år hur långt man har kommit, har man missat något? Har man verkligen gjort allt man tänkte att man skulle göra?

Det känns nästan lättare att nå sina mål om man har den nedskrivna - plus att om andra ser dem så får man lite press på sig att verkligen genomföra dem!

På måndag så ska äntligen Lyra börja på hunddagiset Sunda Hundar

Det känns så jäkla skönt att efter allt letande och väntande att äntligen fått en plats! Jag hade aldrig kunnat tänka mig att det skulle vara fullt på i princip alla hunddagis (som ligger någorlunda nära mig)

Jag är otroligt tacksam över att mina föräldrar har ställt upp och haft Lyra under veckodagarna under så lång tid – Tack!

Nu kan man även träna mer konturnerligt med Lyra, inte bara helgerna. Förra lördagen så var vi ute i två timmar och bara letade hundar, hon är fortfarande väldigt sugen på att leka med precis alla hundar vi möter men hon har blivit mycket mycket  bättre! Nu är det inga problem att få henne att lyssna på mig, även om det kommer en hund. Visar jag att jag vill ha hennes uppmärksamhet så tar hon direkt ögonkontakt. Hunden hon ser är inte längre det viktigaste – bara nästan J . Jag försöker använda mig av ”skvallerträning” en hel del och det har fungerat bättre än jag trodde.

Men det är fortfarande en lång bit kvar tills jag har nått vårt mål med hundmöten, och det kommer att ta ett tag – men det är garanterat så mycket lättare nu när hon bor hemma hos mig på heltid igen.