onsdag 20 november 2013

Facit?

När jag började träna lydnad med Lyra (det var inte först hon var lite över 1,5 år) så kunde jag inget om lydnad. Jag lärde mig av mina vänner, massa artiklar på nätet och gick på kurs i tävlingslydnad.
Ju mer tiden gick ju mer lärde jag mig. Men på tanke på att jag inte kunde nånting från början och gjorde massor med fel för jag just inte visste, så har jag fått lägga minst lika mycket tid på att rätta till dem "felen"
Nu när jag har "facit" i hand så är jag av någon anledning jättenojjig för att lära in "fel" med Peaks. 
Extra orolig är jag väl för jag inte vet om det kommer att bli någon mer intensiv träning med Lyra på tanke på knäet. 
Jag har och hade ju stora planer för Peaks redan innan hon kom hem till mig och det kliar i hela kroppen för jag vill börja träna med henne. Men jag ska ha tålamod och vänta =) 
Visst vissa saker kan jag ju börja med, och kontaktövningar kan man ju börja med samma dag som de kommer hem.
Men inne i träningshjärtat så känner jag mig orolig för att börja med saker och ting för att jag ska göra något tokigt. Och sen så tänker jag "spela roll, det är ju bara att göra om" Och ja det är ju en terrier jag ska träna och jag anser ju att de är en smula lättare än en boxer :P
Hur tänkte ni när ni skaffade hund nummer två? Tänker jag för mycket eller kanske blir man lite kontrollfreak när man "vet" hur saker och ting ska se ut, eller ska de se ut så? 
Vilka moment började ni med ni som började träna redan från valp? Och ja jag har inte tänkt att hon ska köra ett komplett lydnadspass utan mer "vad är bäst" att börja med?

Även om jag nu skulle göra något tokigt så kommer vi ju ha roligt på vägen och det är ju det som är charmen med träning. Och det finns ju egentligen aldrig ett facit då alla hundar är olika.

Sover gott =)

1 kommentar:

  1. Jag fantiserar om en "lillasyster" till min rottis och jag kommer absolut vara helnojig och vilja göra allt "rätt" :) Men så kommer man nog alltid känna, ju fler hundar man skaffar...

    SvaraRadera