På vägen hem från hunddagiset idag beslöt jag mig för att stanna till uppe i en skogsdunge för att sola lite. Vädret idag är ju fan helt underbart!
Så jag och Lyra sitter uppe på berget, rätt avskilt från den rätt trafikerade ängen nedan så dyker de plötsligt upp en äldre farbror vid berget. Han tittar åt vårt håll vankar lite fram och tillbaka och de tyckte Lyra inte alls var ett korrekt beteende. Min vanligen väldigt väldigt tysta boxer börjar då morra åt den väldigt mystiska farbror som tittar och smyger konstigt. I vanliga fall hade jag ju sagt åt Lyra att lägga av med dumheterna genast, men nu var det faktiskt ganska befogat. Känns faktiskt rätt betryggande att hon reagerar, inte för att hon skulle göra något men att hon visar att de är något konstigt. Men däremot så förstår ja inte riktigt hur kopplingen i hennes huvud blev när hon morrade, och började plötsligt dreggla samtidigt, vilket hon inte heller gör speciellt ofta. Dreggel förekommer endast när det är mat inblandat, men ja.. hon kanske tror farbrorn var mat? :)
Skumgubbe,seg gubbe,jordgubbe...
SvaraRadera