Magkänslan

Efter ha suttit kanske en 2,5tim på bagarmossens djursjukhus så fick vi komma in till veterinären. Det var ju som jag sa tidigare inte lika allvarligt som sist, när det var livshotande. De kände på blåsan och frågade massor om hur han varit senaste tiden, lyssna på hjärtat och tittade på tänderna. De beslöt att han de ville söva och sätta in kateter eftersom blåsan var så stor. Så de sa att han får stanna ett par timmar sen ringer de när jag kan hämta honom.

Efter att ha varit hemma bara en liten stund så ringer det på mobilen, och det var från sjukhuset. De berättade att när de satte in katetern så verkade de inte vara något större stopp, men däremot hade han spasmer och blåsan innehöll hela 100 ml urin! En katt brukar ha 20-30 ml i blåsan.. Sen sa de att de vill att han är kvar hela natten med katetern.. Han har fått smärtstillande och ligger med kateter nu.. Någon gång i morgon så får jag i alla fall hämta hem Staley.
Snacka om snopet.. jag som tyckte jag varit lite väl "överbeskyddande" från början, och så slutar det med att han får ligga kvar. Man ska ALLTID lite på magkänslan! Även om han inte hade ett livshotande tillstånd när jag åkte in med honom så var de fan tur att jag åkte in, något är ju uppenbarligen fel..
Känns bra konstigt utan min lilla gråa vampyrkatt här hemma..