Det är med sorg i mitt hjärta..

..som jag till slut bestämde mig för att placera om min ena katt Zakk.. Hon är från början inte min katt utan var min sambos katt. Men efter att vi inte längre bodde ihop så fick jag mer eller mindre ta över henne. Jag har under åren trott att han skulle ta henne när han kunde igen då hon och han passade så bra ihop. Men vi flyttade isär för kanske 6-7 år sen och Zakk är nu 9 år gammal. Zakk föddes av en katt som levde ute i det vilda men gick in ett hus när hon skulle få sina ungar.Hon var skygg och rädd för främlingar i många år. Hon tyckte mycket saker i livet var lite läskiga och kände sig inte riktigt trygg förutom med dåvarande sambon. Men åren ihop med Zakk ensam gick och Zakk blommade upp till att bli en väldigt social och pratglad katt ihop med mig. Hon avgudar marken jag går på mer eller mindre. Hon vill helst inte vara ute på samma sätt som Staley, hon är hellre inne och jamar och är i närheten av mig.
Hon vill ha så himla mycket uppmärksamhet av mig och jag kan inte ge henne allt den uppmärksamheten hon vill ha. Och Zakk är en riktig jamare, jamar åt allt, vilket jag inte alls uppskattar i den dos hon erbjuder. Och ju mindre uppmärksamhet ju mer jamande.. Jag känner att det funkar inte såhär, jag vill ge henne det bästa och jag kan inte det. Och efter Lyra kom in i bilden har jag ännu mera tid. Staley är helt annorlunda, han avgudar mig och bryr sig inte så mycket om andra men han vill även vara ute och röra på sig, lata sig i soffan eller leka runt lite ensam. Han är mer självständig och orädd. Han har från dag ett varit en total match för mig, jag har inte känt samma sak med Zakk tyvärr och nu har jag försökt i så många år, jag måste göra detta för henne nu. Hon kan få det jag har med Staley med någon annan.

Zakk börjar bli lite äldre och om jag inte gör detta nu så är chanserna att hitta ett nytt hem till henne mindre och mindre för varje år. Jag vill henne det bästa.. Jag älskar henne så men hon förtjänar något bättre.. Någon som uppskattar hennes jamande och någon som har tid för bara henne. Efter att ha pratat med förra sambon på nytt för någon månad sen som nu har skaffat en ny katt så insåg jag att han kommer inte hämta hem henne igen. Jag bestämde mig för att göra ett sista försök då att få bukt med hennes jamande, understimulerade beteende - att se till att hon är utomhus på dagarna. Det gav jättebra resultat men efter några dagar så insåg Zakk att på morgonen efter maten så ska man gå ut - och då gömde hon sig.. Jag kan inte tvinga ut henne om hon inte vill i resten av hennes liv, det är inte okej. Dessutom tycker hon det är obehagligt att jag försöker få ut henne under sängen för att sen släppa ut henne. Staley går gärna ut däremot.
Jag la upp en annons och berättade ärligt om hennes historia och om att hon är väldigt pratglad och fick ett mejl efter 40 minuter från en familj i Salem. (fick även samtal från en äldre dam på söder som ville ha henne och en annan kvinna via mejl någon dag senare)

De bor i hus och har en labbe på 11 år som är van och mycket bra med katter. Vi talade även i telefon dagen efter och vi bokade in att på onsdag nästa vecka så kommer de och hälsar på oss. Det gör så himla ont i min själ att göra det här, men det är för hennes bästa. Jag önskar över allt annat att hon kan få ett liv som hon verkligen vill ha med den familjen. Det kommer ju såklart att bli en prövotid så man ser att det funkar för alla parter men jag hoppas och tror att det går bra. Kvinnan jag pratade med verkade väldigt vettig. Sen får man ju även se hur Staley tar det hela..


Det är så svårt att göra det rätta ibland.. och det gör så himla ont..

Fina Zakk