Njuter av skogen..

Jag är verkligen så sjukt glad över att bo så nära skogen nu! Man behöver inte planera skogspromenaderna utan det är bara att knata rakt ut från huset. Och Lyra är mycket tacksam över detta också =). Det börjar ju dra ihop sig för att ta över butiken och jag har spenderat en hel del tid i butiken med att flytta om och ändra för att butiken kommer att bli mindre när jag tar över den, så allt i den "gamla" ytan måste flyttas in i den befintliga. Det är mååååånga timmars arbete och Lyra får ju snällt följa med. Men det bästa är att innan jag går dit så kan jag så enkelt bara ta en skogspromenad innan så är hon glad och nöjd och pallar av att bara hänga med mig i butiken timme efter timme. Sen att hon kollar runt över allt och går och letar efter saker som hon anser är hennes leksaker är en annan femma.. Titt som tätt så kommer hon med nya saker som hon ska visa mig när jag sitter där och sätter upp artiklar på väggen. Jag kan inte göra annat än att skratta. Både hon och jag trivs verkligen med att äntligen få hänga med varandra hela dagarna och inget mer hunddagis!

Trots all butiksarbete så har jag hunnit med en sväng till Nacka bk med Bianca och tränade lydnad. Det gick riktigt riktigt bra och jag fick mycket bra råd från Bianca som absolut kommer hjälpa mig på vägen inför tävlingen i Maj. Börjar känna att jag kan börja sätta upp ett bättre system för mig själv och få bättre rutiner så det blir lättare för Lyra också.
Jag hann även med ett spår här hemma igår som inte gick så bra. Lyra spårade dåligt från början och flackade alldeles för mycket. Hon kändes inte alls som vanligt utan lite splittrad över spåra och något annat som lockade. Och plötsligt så mitt i spåret så kom mammas ena hund springande   =) Så både två hade känt av varandras lukt i skogen på långt håll. Trots att hon sprang fram till Lyra mitt i spåret så började Lyra inte leka som hon skulle ha gjort annars utan stod bara stilla. Efter mammas hund hade sprungit iväg igen så fortsatte vi efter en stund. Men fortfarande flackigt och efter en stund så kom sedan båda mammas hundar springande lyckliga som få =). Varken dem eller mamma är ju vana vid att det är någon i skogen alls så det var ju inte så konstigt att de kom springande. Nu blev det lite för mycket för Lyra som tappade all fokus och jag fick vänta rätt länge innan vi fortsatte sen. Hon plockade alla apporterna men spårade inge bra i kärnan. Bättre lycka nästa gång!

Lyras nya spårsele