.. från förra inlägget.
Gick ut nu på kvällen för att köra ett till pass på framförgåendet. Och tro på f*n, polletten har ramlat ner för oss båda hur vi ska göra och vi har gjort framsteg! Hon fortsätter nu att gå framåt och vänder sig inte mer än lite, men huvudet är framåt!
Kan inte beskriva med ord hur skönt det känns att äntligen ha gjort framsteg på framförgåendet. Det har varit en riktigt jobbig punkt just för att jag inte vetat hur jag ska lära henne. Nu har vi en riktigt bra utgångspunkt och jag ser ljuset!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar