Stackars lilla ängeln..

Till slut kom smärtan för Lyra. Igår kväll sent så börjades de vankas fram och tillbaka, vända och vrida sig hela tiden. Under hela natten har Lyra legat som ett plåster på mig, men har vänt å vridit på sig konstant! Jag förstod ju att hon har väl antagligen börjat få ont i tån.

När hon väl gick upp ur sängen så haltade hon.. Så ja ringde Djurkliniken i Farsta C och fick en tid bokad till 09,30. Vi kom dit och hon tog en snabb titt på klon, Lyra pep till när hon tog i den och så sa hon "den här klon måste tas bort" . Hon lyssnade även på hjärtat och påpekade de lilla svaga blåsljudet, vilket jag redan visste om. Så jag fick gå därifrån utan min lilla ängel för att sedan hämta henne klockan 13,00. När jag hämtade henne så berättade först sköterskan att "hon var väldigt väldigt trött när vi skulle väcka upp henne". Och veterinären sa att "hjärtpatienter blir mer trötta efter narkos, och Lyra var väldigt trött och seg när vi skulle väcka henne, hon kommer nog vara rätt dåsig ett tag nu". Även om jag vet om de lilla blåsljudet så känns de inget roligt när de säger sådär ändå, man är ju redan orolig som en hönsmamma =)

Lyra kommer ut, vinglig och framför ett gnylande ljud jag aldrig har hört förut, de är inte gnällande eller ylande utan något mittemellan.. Sen la hon sig på sidan för hon knappt orkade stå. Jag satt kvar en stund extra för ja inte ville hetsa på henne.
Då jag tyvärr inte fick tag i någon som kunde skjutsa, vilket jag försökte så blev det tunnelbanan. Kliniken ligger precis intill tunnelbanan så de var ju ett litet "plus" i alla fall.. Sakta lunkat vi framåt, Lyra stannar för att bajsa 4 gånger på en sträcka på 100 m ... varav de två första var väl "normala" de andra var vatten.. Väl uppe på perongen så kom de en omgång vatten till sen la hon sig som en säl på sidan, och ville inte ställa sig upp. Så jag fick lyfta in henne i vagnen. Som ni kanske vet så har jag en nyopererad hand, och får egentligen absolut inte lyfta tungt, och jäklar vad ont det gjorde! Det var däremot en jätterar dam som såg de hela som hjälpte mig bära in Lyras tratt åt mig och även motade bort alla i vår väg in i vagnen. Och när vi skulle av så var de samma sak, Lyra ville inte ställa sig upp. Så jag bar henne av, handen skriker av smärta... Sen så valde jag att sitta en bra stund vid tbanan så vi både fick vila. Lyra mår ju uppenbarligen inte bra liksom, och ja har hela dagen på mig att komma hem om de nu är så. Efter en kvart så får hon lite ny kraft och vinglar sig upp, och hinner stanna för att bajsa ut mer vatten 4 gånger till på vägen hem...

Väl inne så hjälpte ja henne upp i soffan och där har hon legat sen vi kom hem. Hoppas hon mår bättre snart.. Inge roligt att se sin lilla ängel må skit helt enkelt.

Sötnosen

Sover djupt..