tisdag 6 september 2011

Ibland går det inte alls bra

Ja då tänkte jag berätta lite om hur det gick med spårningen i söndags. Lyra spårade hej vilt – fast alla spår hon hittade och inte bara ett och samma.
Förutsättningarna kanske inte var de bästa då jag till och börja med inte gjorde som jag tänkt på morgonen, vilket var att se till att gå ut och cykla lite med Lyra så hon inte var alldeles för uppe i varv när vi skulle möta upp Pia, Helena och Sofia med respektive hundar.
Det blev en stressig morgon då man i princip bara flög upp ur sängen och iväg, glömde både spårrapporter och vatten till en själv och hunden. Som tur var hade de andra varit mycket bättre än jag på att planera och hade detta med sig.
Lyra var precis som väntat rätt så jobbig med alldeles för mycket energi och var inte alls lika villig till att lyssna på sin matte när vi väl var där, men det är totalt mitt eget fel.  Jag hade inte heller gått någon långpromenad på lördagen som planerat, utan de blev några kortisar bara. Så ja, henens beteende var precis om det ska vara när man inte har fått röra på sig ordentligt.
Hittills har jag bara väntat en 30-60 min efter jag har lagt spåret med att gå det med Lyra, och nu hade de legat i 1,5 tim. Det var en alldeles underbar söndag med skön värme och sol utan att de var för varmt, perfekt väder för att g i skogen i – vilket många svampplockare gjorde också. ”Tyvärr” så hade väldigt många av dem gått just där Lyra skulle gå sitt spår, och hon är inte tillräckligt säker ännu för att bara plocka ett enda spår. Möjligen hade det gått bättre om hon inte var så himla uppe i varv, om hon hade fått den där promenaden i morse med andra ord J
Hon har en otrolig spårvilja, den kan man inte klaga på och hon vet exakt vad det är vi ska göra när man går ut i skogen sådär.  Ja för att komma till själva spåret så gick de inge vidare som ni kanske förstår. Hon tog det i början, svajja iväg något tog de igen och sen var hon bara i fullt ös på att ta alla spår hon hittade. Hon missade alla pinnarna och efter en stund så hade hon virrat iväg långt in i skogen – totalt fel J
Pia och Sofia som hade tänkt gå bakom oss var plötsligt borta, Lyra tågade på i en alldels för hög fart, drog i selen mycket mera än vanligt och jag visste ju inte alls vart spåret gick så jag kunde inte ”styra” in henne på rätt spår heller. Men när jag observerade att hon gång på gång gick in och nosa under träd där man såg att det var roten på svampar kvar under så bröt jag. Hon höll med andra ord på att följa alla spår hon hittade.
Ibland så går det bra, och ibland går det dåligt. Denna gång gick det inte alls bra och Lyra var allmänt påfrestande med riktigt myrkryp i kroppen.  Men som sagt, det var mitt eget fel, de går inte jobba med en hund som inte har fått röra på sig ordentligt innan man ska försöka träna med dem. De har alldeles för mycket energi för det.
Men det är bara att gå ut igen och köra på nytt!
Tack allihopa som var med i söndags, det var jättetrevligt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar