Ja då var det dags för "ettårssprutan". Jag valde att åka till Årsta Djurklinik denna gång då de alltid är så trevliga, och jag brukade köpa foder till Staley där förut.
Det gick jättebra allting, både med inkommande hundar in i väntrummet till själva besöket inne hos veterinären. Hon verkar verkligen ha hajat att det är bara att sätta sig snällt när jag säger till henne.Visst så börjar hon ju dra så fort hon ställer sig upp för att hon vill fram, men då får man bara säga åt henne att sätta sig igen så slutar hon. Och sen hade jag ju även med hennes magiska "snuttefilt". Snuttefilten är ingen filt, det är en pipande delfin. Hon älskar den över allt annat, och den fungerar i de flesta läget. Som tex när veterinären ska ge spruta och hon ska vara still, då är de bara låta henne ha en i munnen fast man håller i själv så är hon stilla, på tunnelbanan när man blir tvungen att pressa sig in bland massa folk, genom folkmassor, ja i princip allt funkar den till. Väldigt praktiskt. Passade även att ta fram den när hon skulle vägas, och på första försöket upp på plattan utan några konstigheter satte hon sig direkt och mätaren läste av "25 kg" på pricken. Jag bad även veterinären dubbelkolla hennes öron så de såg okej ut, (hon hade ju öroninflammation för ett tag sedan) och de såg jättebra ut nu sa hon.
Nu är det dags för lite kvällsmat för oss båda - over and out!
Ramlade hon inte av bordet en enda gång???? Hmmm..hon och Alfons kanske inte är syskon trots allt... ;)
SvaraRaderaHaha nej hon ramlade inte av det, men hon behövde inte ens gå upp på det :) De frågade om jag ville ha en godis att ge henne så hon skulle vara still när de gav sprutan, men då sa jag att de behövdes inte då jag hade hennes fantastiska delfin. Sen så satte hon in sprutan bara, inge bord alls. Så vi får vänta till nästa spruta och se om de kanske är syskon trots allt! haha :)
SvaraRadera