Friheten!

Idag var jag och fick ta bort förbandet - och jäklar vad skönt det är att slippa det! Känner att jag fått tillbaka en hel del frihet om man säger så. Bara att kunna tvätta ansiktet igen med båda händerna, duscha utan påse tejpad över handen osv. Jag har fått en del direktiv om vad jag ska göra och vad jag inte ska göra och jag måste verkligen lyssna på läkaren och ta det till mig och inte vara så "hård" jämt. Jag gör ofta saker som jag kanske inser efter att jag borde ha låtit bli för jag tyckte det var så simpelt vid ögonblicket.
Jag tänkte direkt att då kan jag ju jobba heltid kanske rätt snart trots att jag är sjukskriven 100 %.. Men bestämde mig för att köra vidare på 75 % så jag inte överanstränger handen. Precis som läkaren sa "även om det ser ut som små oskyldiga hål så har jag ändå varit inne med verktyg och kamera i hela handleden och det är rätt tufft för handleden."
Så vila och inte tåga på för fullt på en gång. Och apropå bra med friheten tillbaka utan förband så var det en jäkla tur att han tog bort det just idag, för nyss på kvällspromenaden med Lyra så rullade sig det lilla monstret i något djurbajs och blev brun och stank! Så raka vägen hem och duscha henne och det hade blivit krångligt med en plastad hand.

Helt otroligt vad små de fyra små hålen blev!

Snygga brännan!

Harar & Drömmar

Idag på vägen till hunddagiset så hade jag Lyra lös nere på ängen som vanligt. Hon hade en stund tidigare hämtat en pinne som hon glatt sprang omkring med i munnen och var allmänt flamsig. Plötsligt så ser jag hur det kommer tre harar springande i full fart emot oss för att sedan svänga in i skogen ca 2-3 m från Lyra. I samma sekund jag såg hararna så ropade jag till Lyra bestämt "Stanna!", för skulle hon komma in i fel "mode" så är det kört. Det var precis på samma ställe som sist när jag berättade om att det kom en hare precis framför nosen på henne och hon drog iväg efter - vilket inte har hänt förut. Lyra stannade och kollade intensivt, jag sa stanna ytterligare en gång för att förstärka att hon höll kvar kontakten med mig och inte hararna. En av hararna dröjde sig kvar och stod och stirra på Lyra när den hade insett att hon var där men sprang sedan sin väg. Lättnadens suck kom, och vi gick vidare. Bra jobbat lilla loppan! Även om Lyra är superlydig så kan ju även hon komma in i jaga-mode och bli avstängd, det har jag ju tydligt sätt så det gäller att vara snabb och ha tur och se de små hararna. Rådjuren springer hon inte efter utan kollar mest intresserat och knatar sedan vidare.

Efter jobbet så var jag väldigt trött efter att ha vaknat i morse vid fyratiden och kunde inte somna om först efter någon timme. Så efter att ha meckat lite med den gamla bilen (ej nya fina Nissan) så gick jag hem och la mig på soffan. Efter ett tag började jag drömma obehagliga drömmar och jag är väldigt ofta medveten om att jag drömmer men kan inte vakna. Man försöker göra allt för att väcka sig själv, lyfta armarna, skrika från tårna men ingenting händer - man kan inte vakna. Detta är bland de vidrigaste jag vet och blir lika illa berörd varje gång det händer. Man blir ju inte direkt sugen på att gå och lägga sig igen efter det. Märkligt hur våra hjärnor fungerar ibland.. Läste lite om det på nätet och det kallas bland annat "sömnparalys" och det innebär just det som jag beskrev att man vet att man sover fast kan inte väcka sig själv. Det är ju meningen att kroppen ska stänga av alla de funktionerna när man sover så man inte skadar sig under sömnen, men man vill ju gärna inte att de ska vara av när man vet att man sover=).
Läste även om någon som varit med om samma sak som hade testade att vända sig om till det som jagar en och säga "nej!" och sen så drömde personen aldrig mer den drömmen eller liknande drömmar igen. Så det ska jag försöka komma ihåg till nästa gång. Det är till och med så att jag har alla mina vanliga minnen under denna sömnperiod, så det bör gå att fiska upp det minnet nästa gång trots allt.

Kurslös

Ja i lördags var sista gången på spårkursen och på vägen hem insåg att nu är jag ju helt kurslös=(. Lydnadskursen var ju slut för någon månad sen och ja nu spårkursen också. Visserligen så kan jag ju inte träna helt ut nu i alla fall på grund av handen. När vi gick spåret på kursen sist så fick jag hjälp att sätta på selen och då jag hade koppel på ängsspåret så kunde jag använda en hand. Har man lina blir det ju automatiskt att man behöver använda båda. Spåret gick rätt bra. Vi körde med kycklingbitar i spåret och 3 st apporter. Hon hade det lite knivigt i början då det blåste en hel del men det hade alla. Sen när medvinden kom så gick det väldigt bra och hon höll sig bra i spårkärnan. Hon hitta ju alla spårpinnarna och jag var nöjd med dagen och sista spårkursdagen. Fick även en ny vän på köpet på kursen som har en Sheltie och vi tänkte börja spåra lite ihop och det är ALLTID bra med spårvänner=). Lördagskvällen avslutades sedan med grillning med några vänner och ja - vi tittade på Eurovision!
Jag skulle ju vilja gå någon kurs lite närmare där jag bor men det verkar vara svårt att hitta.
Men nu måste jag ju bestämma vad jag ska gå för kurs nu, ska jag ta en fortsättningskurs i spåret eller en fortsättningskurs i lydnaden? Det lutar lite åt lydnaden då det är den delen jag behöver mest hjälp med. Sen vet jag inte om jag ska hoppa på något nytt just nu då ja handen är som den är.. men på onsdag ska stygnen tas bort och sen blir det en återhämtningstid. Sen kommer jag behöva plugga en del till körkortet även om jag ska iväg på intensivkurs vecka 33-34.
Vad har ni själva för planer i kursväg?
Någon skoj kurs som ni ska gå i sommar / höst?

Fredagseftermiddagen spenderade vi i tanto med några vänner. Lyra charmade ett litet barn och hennes mamma.  Det är barnet som har hängt en av Lyras leksaker i snöre över huvudet =)

Söndagen spenderade jag dagen i solen och Lyra i skuggan =)

Struktur

Igår gick jag ner till ängen som bara ligger någon min från där jag bor. Intill finns det en liten lekpark och om sidorna om ängen så är det gågator. Ett rätt bra ställe att träna lydnad med störningar måste jag säga. Jag har lite svårt att ta mig i kragen och gå ut och träna lydnad ute då jag mest är inne och finslipar på momenten. Men nu när gräset vuxit tillbaka på ängen (det var tidigare ett stort lerhav för de har byggt om och grävt upp allt) så har man inga ursäkter längre.

Vi tränade lite:

Ingångar, Funkar väldigt bra förutom att Lyra har en tendens till att springa för fort och kommer lite långt bakom mig även om hon kommer och sätter sig intill mig. Hon sätter sig oftast bra och rakt, ibland något snett eller lite för långt bak.

Bakdelskontroll, med hjälp av en liten bit kartong. Funkar bra hon föler hyffsat bra i högervarv och bättre i vänstevarv såklart.

Ställande under gång, har mycket kvar att träna på där. Hon är fortfarande inte helt hundra på vad det verkligen innebär och sätter sig ibland och tar ofta ett till två steg till efter jag sagt "stå". Jag tar lite hjälp av kartongbiten där ibland för den vet hon att hon ska stå kvar på.

Linförighet, Vi har massor med jobb kvar där. Hon går lite för långt ut från mig och vi måste träna svängar och själva gången i mängder. Jag måste även bli bättre på att ha en plan vad det jag egentligen ska göra. Om jag inte bestämmer vad vi ska göra innan vi börjar gå så blir ju jag själv osäker och även Lyra såklart. Det blir stor skillnad på om jag bestämt att jag ska gå till en viss punkt och sen svänga och sen gå och sen helt om osv än när jag bara knatar ut och tar det vart efter.

Jag har för dålig struktur helt enkelt. Jag behöver lägga upp en bättre träningsplan.

Apportering, Här är hon rätt bra, hon sitter bra och väntar när jag kastar och springer fram snart på kommando, men blir lite fånigt glad och ska stå helt stilla med nosen i backen och apporten i munnen och vifta på svansen en liten stund men kommer när jag ger kommando för ingång till mig, hon sätter sig bra och rakt och har kvar apporten i munnen tills jag tar den. Men mer träning på själva greppandet, snabbare och bättre helt enkelt.

Platsliggning, Funkar ju hur bra som helst men ja det är ju inte så svårt när det inte ligger en hund bredvid heller =)

Massa jobb kvar men kul är det!

Och något som kommer höja motiveringen och kunskapen ännu mera är ju att gå på tävlingar, vilket jag ska ikväll! Och med bästa sällskapet - Sofia & Bianca! 

Två på en dag

Ja - två inlägg på en dag!
Idag så gav vi oss iväg till Sicklasjön då jag tänkte att Lyra skulle få premiärsimma för i år.
Hon är lite märklig med det där med simma, ena gången så hoppar hon i och simmar och nästa så tar det emot lite. En sak som är säker är att hon vill inte direkt hoppa i utan vill kunna gå i hela vägen ut i vattnet. Man är ju van med flattarna som kastar sig som dårar ut från berg och bryggor utan någon som helst eftertanke.
Vi var ute och gick runt och stannade till och badade lite i nästan fyra timmar. Resan avslutades med en promenad upp på Hammarbybacken och njöt av solen ännu mera.
Har gjort om här lite på bloggen, kände att det var dags att uppdatera lite. Vad tycks?

På väg ner till Sicklasjön. Hammarbybacken skymtar bakom träden.

Första pinnen är kastad!

Lilla sälen

Lilla loppan litar helt blint på mig, jag sa en gång "upp" när vi såg båten och utan att ens kolla om den är stadig eller nåt hoppar hon rakt i.

Den svajja fram och tillbaka så fort hon rörde sig men tyckte det var skoj.

Observera vattnet som rinner ur munnen.

Kasta pinnar åt sig själv.

Skaka no 1

Skaka no 2

Åter igen, Lyra hoppar rakt upp på trädet om jag säger upp. Härligt att hon har det förtroendet för mig.

Det var väldigt stark sol uppe på backen och jag ville inte Lyra skulle bränna sig då jag satt och solade.

Dagarna går

Och jag erkänner, jag njuter lite av att få ha så fint väder nu när man är hemma!
Igår gick vi ner till Nytorpsbadet nere på ängen där jag bor. På sommaren så är poolen som finns där såklart fylld med vatten men ännu är den inte fylld så det är nästan tomt med folk därinne - utmärkt ställe att hänga
 med hunden!

Fin

Lycklig

Gosa runt på rygg

Så otroligt fin bild! Lyra har ju sin humla i munnen som hon hittade för flera månader sen.

Fick skugga henne lite då hon la sig i solen

Så vad gör man..

När man inte kan träna hund och inte måla om eller pyssla? Kan inte riktigt heller gå långpromenad i skogen då jag måste hålla handen uppåt hela tiden, det blir varmt och skräcken för att råka snubbla och ramla och ta emot på den. Ramlar så kommer man av ren reflex sätta ner handen. Det är inte min starkaste sida att bara slappa hemma utan att göra något.. Så vad gör man? Det blir ju självklart en del passivitetsträning. Har tränat lite lite med framåtsändande med musmattan, inga gigantiska saker men alltid något. Vill inte gå på promenad då alla är ute med lösspringande hundar för jag inte vill ha fram någon till Lyra så som de är nu så jag går gärna sent på kvällen istället med Lyra så hon kan vara lös utan oroa mig för andra hundar. Dessutom så är jag väldigt lättretlig och minsta lilla grej blir jag irriterad. Som tex det värsta jag vet är när Lyra inte håller kvar sin position när vi är ute och går och jag har sagt "håll dig här" = håll dig vid min sida ge fan i att gå och tåga på fram. Och så fort jag säger bra så går hon fram, och säger jag inget ser hon ut som en smygande sjakal ibland. Hon bara måste gå och tjäna in små små steg så hon kommer före även om jag sagt till henne. Det är något jag kan bli så sjukt irriterad på.. Så nej inga sådana promenaden under denna tid =)

Så vad gör vi? 

En kvällspromenad nere på ängen

Gjort lite hemmagjord vaniljkräm

Vaniljkräm

Hängt på baksidan

Tittat på folk

Fotat blommor

Spanat på folk utanför

Gäspat

Lekt med pinnar "ala hjärt-och-lugn-räddning"

Tittat på matte i ca 5 min

Göra glädjeskutt på baksidan

Glömt ta rabiesspruta 1

Glömt rabiesspruta 2

Visat matte den fina pinnen

Hoppat lite till

Tittat på matte lite till

Vara sötast i världen

Lite kladdkaka med kokos och hallon

Det gick bra

Såhär två dagar operationen känns det rätt bra. Har inte gjort så ont efter som jag hade trott och själva narkosen gick bra då jag fick någon specialnarkos för jag mår så fruktansvärt dåligt efter. Ja jag kanske ska säga hur själva operationen gick, vad de hittade. Min läkare sa att själva leden ser jättebra ut och är fast och fin ut - tack och lov. Men jag hade någon broskbildning mellan kotor i handen (var rätt nyvaken så jag tog inte in all info 100 %) som inte riktigt skulle vara där som de skrapade bort. Jag ska fråga mer om det när de ska ta bort stygnen den 30:e.
Tack och lov att jag har så fina underbara vänner som har hjälpt mig de första dagarna! En av dem hämtade mig efter operationen, den andra hämtade Lyra på dagis och ordnade mat och allt under kvällen och sov även kvar över natten, när hon gick till jobbet så kom nästa vän som hjälpte mig. Tex har ni tänkt på hur svårt det är att sätta upp håret i en handduk efter du har duschat med en hand?=)
Fina underbara vänner!

Är lite blå på högerhanden då jag har så små blodkärl som gärna smiter när de ska sticka in nålen.. så de fick ta ett annat ställe..

Inte alls svullen

Alex tog ett foto på kvällen efter operationen när jag sov i soffan och mina underbara djur vill ju såklart vara med matte när hon mår dåligt<3