Stressiga dagar

Ja senaste tiden har varit stressig och fylld med oro. Handleden blir bara värre och värre och fick en kortisonspruta i handleden i onsdags och den 14 Juni ska de in och kika i leden med titthålsoperation. Jag kan inte använda den utan att ha på mig min skena numera. Bara att tvätta ansiktet på kvällen innebär väldigt mycket smärta då jag måste böja handleden.. Man blir trött och grinig av att ha ont och kan inte riktigt koncentrera sig som man ska. Får hoppas de ser vad som är fel när de är inne och tittar sen.
Och det slutar inte där med stress och oro... Zakk min katt som har fått ett nytt hem började lära känna sin nya familj bra och de tycker så mycket om Zakk. Men tyvärr så råkade hon smita ut i onsdags kväll och har fortfarande inte kommit in ännu. Hon hade bara varit där i en vecka när detta hände så de har ju inte hunnit bygga så starka band ännu.
De har sett henne runt deras hus och grannarna har sett henne. Hon äter maten de ställer ut.. Jag har varit så himla ledsen över att lämna bort henne för jag var så himla orolig för att man gör fel, och tanken på att hon skulle vara rädd skär i hjärtat på mig.. Och så har hon råkat smita ut och har varit ute i flera dagar, det har hon aldrig varit förut. Så fort jag fick reda på att hon smitit så blev jag alldeles kall och oron öser över en som en stor våg. Jag går och kikar på baksidan om hon skulle dyka upp där även om jag vet att hon inte skulle kunna ta sig hit, det är för långt. Även om man hört om katter som gått mil efter mil för att komma hem så är inte Zakk en sådan som skulle vilja gå ut i stora läskiga världen.  Så i lördags efter spårkursen i Tullinge åkte jag hem till dem i Rönninge för att leta och ropa efter henne, tyvärr utan något resultat.. Jag såg spår av henne från under deras altan men sen inga mer spår. Jag var där i några timmar men ingen Zakk =(.  På kursen så sa Elinor att hon kände en som jag skulle kunna låna en kattfälla av och idag så åkte jag till Tyresö för att hämta den och sen tillbaka i till Rönninge för att ställa upp buren där. Hoppas nu innerligt att hon kommer hem till dem igen och går in i buren! Och tack snälla Elinor för hjälpen, den är oersättlig!

Kan inte tänka klart av all denna oro och stress.. Älskade katt..